Repeat, tack!
Ta mig tillbaka. Låt mig få börja om från början igen. Låt mig uppleva allt en gång till. Så att jag kan njuta lite mer. Känna hans dofter, höra hans ljud och få sitta uppe hela nätterna och bara titta på hur underbart vacker han är. Låt mig få känna den där oerhört märkliga känsla igen, där total lycka tar bort all smärta i världen.
Allt förändras så fort. Ludvig växer fortare än tistlarna i våran häck. Fast nu är han ännu mer underbar än när han föddes. Nu är han ju så mycket mer Ludvig. Att vara mamma åt honom blir roligare och roligare varje dag. Samtidigt som ångesten finns där i bakgrunden. Tänk att jag aldrig kommer att få vara med om den här dagen igen.
Någon som uppfunnit repeatknapp på livet..?
Vad vackert skrivit hörre du!
Tror att alla nyblivna mammor känner att tiden går för fort.
Tycker hela det här året gått ruskigt fort, ibland vill jag bara skrika: STANNA TIDEN FÖR JAG VILL HOPPA AV! Men det är ju inte så det funkar, antar att vi alla måste börja leva lite mer i nuet och för dagen. Den mesta tiden tror jag att vi går och funderar över saker som ligger framför oss och på så missar vi det som händer just nu!
Carpe Diem!
Emma
jag fick nästan lite gåshud camilla. men sen vet vi ju alla hur känslig jag är ;) ja det var jättekul att få pratas vid. det får bli snart igen. jag saknar er! puuuuss
