Den här killen exploderar för tillfället i utvecklingen. Varje dag ser vi något nytt han kommit underfund med. Det är så fascinerande att se hur han utforskar sin värld och sina möjligheter. Lika intressant är det att se hur han aldrig är riktigt nöjd. Just när han lyckats med något nytt, spännande bus kan man riktigt se tillfredsställelsen i hans ansiktsuttryck. Hans ögon utstrålar självsäkerhet i säkert 3 sekunder. Sedan ser man tydligt hur han stannar upp, han kommer nu att tänka på att det säkert finns en vidareutveckling på det redan utförda momentet. Och nyfikenheten är tillbaka i de runda blå. Ludvig är redan mer målmedveten än jag någonsin varit. Killen lever efter mottot "Var nöjd men Nöj dig aldrig...."


Här har han nyligen kommit på att man kan resa sig mot bordet. Men varför ska man nöja sig med det när man kanske kan klättra upp på det?