Jag älskar min familj. Jag inser att jag börjar låta tjatig men det tål att sägas fler gånger. Idag har vi varit hos Anna och Martin. När killarna var iväg en sväng på hockey tog övriga en skön promenad på drygt en timme. Det var hur härligt väder som helst. Nu är vi hemkomna och Ludvig har somnat. På vägen hem blev det allsång till Gråt inga tårar, i bilen. Underbart!
I fredags hämtade vi hem mat efter att vi sprungit på stan. Vi köpte thaimat. I lördags åt jag ute med Linda. Jag slog då till med en kebabtallrik. Ointressant och onyttigt tänker kanske ni, men jag är ganska stolt. Jag har bestämt mig för att vidga mina matvyer och det var första gången i mitt 25-åriga liv jag satte i mig kebab. Thaimat har jag väl provat på lite då och då men det var första gången jag åt upp en hel portion. Duktiga jag.