Somnade min son efter trettio minuters metodande? Helt plötsligt blev det knäpp tyst. Sedan ett litet efterskalv. Tystnad igen.
Efter några minuter vågade jag mig bort för att se efter så att han levde. Och är ligger världens sötaste Ludvig och sover med rumpan i vädret och huvudet i fotändan.

Jag var ju beredd på tre timmars maraton eller nåt. Men jag klagar inte. Absolut inte.