Grönt är skönt



Nu har Carro fått nytt gips. Det gamla höllt på att ramla av när svullnaden lagt sig. Eftersom jag på något sätt blev utnämnd till hennes privatchaufför var det jag som följde med till sjukhuset. Och eftersom hon är av den lite svaga sorten fick jag stå vid britskanten och hålla handen när de skulle plocka bort stygnen från operationssåret. När läkaren kommer in i rummet säger han - Är det Carolin som är här? - Ja. - Och mamma?
MAMMA?!
Nä det var det inte. Var det de folk menade när de sa att jag såg lite mer kvinnlig ut i min nya frisyr...? Att jag ser ut som en tant.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0