Oj, vad jag älskar mitt nya liv. Eller mitt nya jobb, som innebär ett nytt liv. Okej, kanske lite överdrivet...
Men vad jag älskar sturktur i tillvaron. Även om kvällarna nu ibland är mer stressade så är jag i alla fall hemma på kvällarna. Och på helgerna.
Att jobba oregelbundet innebär att hela veckan är något mellanting mellan vardag och helg. Ingen ordning på någonting. Nu känns det bättre. Och vilken lyx det är att börja kvart i åtta istället för kvart i sju. Morgnarna är mycket lugnare och ofta till och med mysiga.

Ludvig har även kommit in i nya rutiner. Att lämna honom på dagis är aldrig något problem längre. Att vinka i fönstret har vi nästintill slutat med för han har inte tid med mig. Jag får stjäla åt mig en puss och förhoppningsvis ropar han hejdå med näsan i det han slängt sig över när vi kom in.

Kort uppdatering efter fyra veckor.