Badpojke
När det var läggdags insåg jag att Ludvig inte alls är så smart som jag trodde. Han hade inte alls fattat det där med att ändra klockan och trots att jag försökte föklara för honom envisades han med att hålla sig vaken. Mamma, klockan är bara typ sex. Jag ska inte sova nu!
Min älskling är hemma!!
Ludvig och pappa hade varit på stan idag. Pappa köpte en ny pyjamas efter att ha krängt på en lite för liten igår. Även faster Linda köpte fina presenter. En välbehövlig badrock och ett par ursnygga badshorts. Det roliga är att alla tre inköpen har jag spanat på och varit nära att köpa.
Rastlös
Kom hem Ludvig! Låt mig byta blöja. Låt mig somna dig. Låt mig bli dödligt irriterad när du ska klättra på allt hela tiden.
Be en bön
Idag mår jag i alla fall bättre. Ganska oförskämt bra egentligen med tanke på nattens händelser. Jag skulle vilja ta två Panodil bara men det tror jag inte riktigt att magen är redo för. Väntar in lite nyponsoppa som kommer med bud. Mannen och lillen gav sig av heifrån klockan sju imorse. Efter det har jag städat och vädrat och tvättat och städat och duschat. Nu kan en ren tjej vila i lugn och ro i en ren miljö. Här är nästan minusgrader eftersom jag gett mig tusan på att vädra ut varenda liten kräkbacill.
Fredag kväll - The place to be
Nej!
Igår bestämde vi äntligen med Anna och Martin att vi skulle ses ikväll. Det var längesedan vi träffades alla tillsammans. Ungefär en timme senare hör Anna av sig och berättar att Alma blivit sjuk. Stackars liten hade kräkt och kräkt och kräkt. Fredrik ringde nyss och rapporterade att det blivit lite bättre, så nu är jag lugnare. Det är inte roligt med magsjuka på så små barn. Usch!
Torsdag
Varje kväll och natt dunkar killen huvudet i spjälsängen så att hans mor blir tokig. På nätterna reser han sig utan att riktigt vakna och vinglar värre än än rattfull bilförare innan han till slut slänger sig in i spjälorna. Ibland med ansiktet först, ibland huvdet. En gång hittade jag honom liggandes i benändan, med huvudet bakåtvridet och med en spjäla i munnen. Det känns inte helt okej. Vad har vi gjort fel?
Dessutom....
Sätt ut mig på en åker
Den senaste tiden har jag känt mig skrutten. Så fort jag försöker göra mig fin känns det mest som ett patetiskt försök från en tant i 50-årskris. När jag inte försöker är det ännu värre. Igår tyckte jag dessutom att jag luktade illa. Håret är vad det är. Inga fina kläder har jag. I alla fall inte som sitter bra. Provade kläder igår med det sänker mig bara ännu mer. Med en hy vit som filmjölk och en kropp som en tioåring (förutom min gigantiskt breda bakdel) är det inte många kläder som gör sig.
Då har man gjort Entré
Första förvirringen kom redan när vi skulle ta hissen från parkeringshuset upp till GATUplan. Vi hittade ingen hissknapp som matchade vår destination. Till slut suckar en städar som följt med oss in i hissen lite och säger
- Nr 10 om ni ska till markplan.
Så klart! Varför fattade vi inte det? *Pling. Våning tio.*
Så var det med det
Är hemma hos mormor och moster nu. Fundrar på att köra en runda till Malmö och kolla in det nya varuhuset med Carro. Först ska en Ludvig, som vägrat sova förmiddag, äta och få ny blöja. En Emil ska rastas och en vagn ska hämtas. sen är vi redo för avfärd.
Säg Mamma!
Jag: -Säg Mamma!
L: Stannar upp och tittar på mig som att jag är knäpp i huvudet.
J: Ler mitt största léende (fjäskléendet) - Mammaaa
L: Tystnad..... BAPPA!!!
Söndag kväll
Den här Millan är helt färdig! Ludvig vaknade 05.20 i morse och tyckte att det var en utmärkt tid att stiga upp på. Sedan har det gått i ett. Efter att Ludvig var nattad däckade både jag och Fredrik i soffan meddetsamma. Jag vaknade för en stund sedan av lite pip och gnäll. För tredje söndagen i rad missade jag Wipe Out. Idag var det för att jag trodde att det började klockan nio. Skit också, jag vill ju se det. Nu hittade jag Herre på täppan istället. Det är ju helt sjukt vad folk gör för ganska små summor pengar. Undrar vad jag skulle göra. Definitivt skulle jag ställa upp på att äta så mycket Hollandaisesås som möjligt på en minut. Och definitivt skulle jag vinna. Att fånga mat som sprutas mot mig med en lövblåsare skulle kanske också kännas okej. Men att häfta fast lappar på kroppen med en såndär häftmaskin(med tjocka klamrar, typ till väggar) skulle jag absolut inte göra. Jag skulle inte heller trampa på en kratta så att skaftet flyger upp i ansiktet för att krossa ett ägg jag har i pannan.
Hundra år sedan
Annars har Ludvig tetats med mig idag. När han låg på skötbordet kastade han ner en leksak i Bonos välfyllda vattenskål så att det blev vått på halva tvättstugegolvet. När jag precis bemödat mig att torka upp alltihop och sträcker mig efter en blöja i skåpet hör jag lite skvalp igen. Tror ni inte att barnet kissar floder på golvet och bänken? Jovisst! Han älskar vattenlek...
Gungeligung
Gå ut och var glad din jävel
Igår var en stor dag för Ludvig också. Han gjorde debut på områdets lekplats. Gungade för första gången i sitt liv, och älskade det.
NU!
Gick hemifrån redan lite innan åtta i morse för frukost hos mormor. Mötte en massa barn på väg till skolan och när jag gick förbi min gamla mellan/högstadieskola fick jag en stor klump i halsen. Tusen minnen kom til mig och jag blev alldelses nostalgisk. Det kändes så rätt att jag skulle svänga in på skolgården och hänga av min jacka i skåpet. Skåp nr 329. Men det blev helt tokigt när jag insåg att jag hade barnvagn istället för cykel och dessutom var en sådär nio år försenad till SO-lektionen.
SOL
Bullbak, bakbull
Ångesten är på topp
Härliga söndag
För övrigt måste jag nog berätta att Ludvig sover betydligt bättre om nätterna sen tanden bröt igenom. Fortfarande vaknar han någon gång då och då för att få nappen men inte längre tusen gånger. Härligt.
Melodifestival
Jag är besviken på melodifestivalen i år. Eller besviken är kanske ett dumt ord. För att bli besvoken krävs det nog engagemang, och det kan jag inte påstå att jag har. Men jag hade väntat mig lite bättre underhållning. Och det är bara ett jäkla röstande. Jag fattar ingenting. Nu sitter jag bara och väntar på att få se vem som vinner.
Blodgivningspremiär
Idag har Ludvig lämnat ifrån sig blod för första gången. Vi vet inte riktigt hur han lyckades skapa sig denna vackra ögonprydnad i ett till synes ofarligt fall. Men helt plötsligt var den bara där. Och den blödde... Nästan en hel droppe så nu får vi väl kolla upp Hb så han inte har förblött. Antagligen ville han bara se lite hård ut och gjorde det med flit. Han ska träffa Alma i eftermiddag och tänkte nog impa lite.
Utbyggnad-Uppbyggnad
Lättare med nr 2?
Jag kunde aldrig ana att jag skulle bli den hönsmamma jag är idag. Eller rättare sagt, så var jag ganska säker på att jag inte skulle bli det. Men nu har nyss varit inne och tittat på Ludvig (igen) så att allt är okej. Han har ju ändå runt 38 i temp och är lite snuvig. I mitt huvud har jga lite olika tänkbara scenarion när jag lämnar soffan
1. Han ligger i sängen livlös och har av oförklarlig anledning slutat andas
2. Han är blå i ansiktet och har fragda runt munnen eftersom han feberkrampar
3. Han har flutit bort i en svettpöl eftersom febern gått ner
4. han ligger och sover. Rosslar lite i näsan av snor, men annars lugnt.
Oftast är det nummer 4 jag upptäcker när jag kommer in i rummet. Trots det är det alltid nr 1 och 2 jag tänker på mest. Igår höllt han på att äta sig ur sängen bara och låg med en spjäla i munnen. Men verkade må bra för övrigt.
Men det jag undrar är i alla fall bara, Blir oron lättare att hantera med barn nummer två?
Stackars Milla
Dessutom..! Så har Ludvig fått feber och låterr aningens underlig när han andas. Men för övrigt är allt väl.
ha ha
Den ena plåten blev som ni ser helt sumpiga. den andra var där för lite smet i så det blev lite muffins i botten på dem. Jag tror att jag lyckades rädda det lite genom att klippa av alla formarna lite. Så här blev resultatet
Fredrik älskar muffins men det är han som brukar stå för baket. Som ni kanske börjar inse så kan jag inte baka. Och jag har heller inget sinne för estetik. Så Emma, du kan ge upp ditt tjat om scrappande nu ;)
Grattis pappa!
Vi är inne
Imorse gav vi oss ut på en tidig pomenad, flitiga som vi är. Sopm vanligt gick vi ut genom garageporten, och som vanligt stängde jag med knappen. Sen var det slut på det vanliga. När vi kom hem insåg jag nämligen att jag för ovanlighetens skull inte hade mina nycklar med mig. Det betyder att vi var utelåsta.
Som tur var var farfar Lasse hemma och kom och räddade oss med deras extranyckel. Så nu är vi inne. Elle vi har varit det ett tag...
Ps. Ludvig har fått sin första tand idag!! Grattis till honom! Ds.
Oh, what a night!
Min natt betstod av att vakna av bebis, sätta i nappen till bebis. Vakna av bebis, lägga ner bebis som klättrar ur sängen. Vakna av bebis.... Ja, ni fattar. Mellan klockan 12 och 1 inatt vaknade Ludvig fem gånger. Ni som kan matte vet att det blir var tolfte minut i snitt. Efter det var det för deprimerade och svårt att hålla räkningen. Dessutom kände jag lite att det inte tjänade något till. jag skulle i och för sig kunna göra någon snygg tabell över Ludvigs nattliga uppvaknande men jag tror inte att det är så många som skulle vara intresserade.
Jag sätter i alla fall allt mitt hopp till att det är tänder som spökar. Jag tror att det är en på väg i nederkäken. (Visst är det intressant att föräldrar alltid ska hitta en förklaring till barnens betéende. Det känns lite jobbigt att bara acceptera att man har en jobbig unge.)
Inspirerad av omgivningen
Hoppas att du ska se mig
Du tittar på mig, men ser mig inte
Inte för den jag är
Fortsättning
Dagens...
- Epilera dina skogsdungar till ben med en nyfiken klättrare (ålder 8 mån) i omgivningen. (Jo, man kan undra varför jag var tvungen att epilera benen just denna morgon. Men jag insåg att jag inte skulle bli insläppt i bassängen med mitt hårsvall då det nätet skulle vara en säkerhetsrisk som kunde fånga och dränka många barn)
- Städa micro/ugn med något klättrandes och hängandes i dina nyepilerade ben.
- Förvara stora växter (med mycket jord) till en Hem & Villamässa i ditt hem där det även bor en bebis som gillar att äta. Allt...
Sammanfattning av dagens utmaning:
Var mamma, husfru, kvinna.
Festligheter
Ludvig fick låna Kerstins fina halsband. Hur gott som helst.
Söndag
I morse hörde coach av sig och frågade om jag kunde spela match idag. Såklart kunde jag det. Det var riktigt kul trots att vi förlorade med 2-1. Nu är kroppen helt slut och antagligen kommer jag väl inte att kunna röra på mig imorgon.
Annars har jag fortsatt utöka mina matvyer idag genom att äta lite älgfärsbiffar. Fredrik har varit kung i köket med mig och farmor som assistenter. Köttet får vi tacka vår vän jägaren för. Fast jag måste erkänna att jag bara tog en tugga. Det är ganska tramsigt att jag såg en söt älg springa omkring när jag försökte sätta det i mig. Men det är ett fakta. Och bara jag tänker på det nu så vänder det sig i magen. Tänk så många grisar och kossor jag ätit i mina dar utan att blinka. Varför skulle det vara skillnad med det här? Dessutom bjöds det på dovhjorts-köttbullar. Men dessa gick inte ens in i munnen efter att jag försökt mig på älgen.